Helgkurs med Anna Lindh

Nu har jag ganska precis landat hemma efter en otroligt härlig kurshelg, då Anna Lindh kom till oss i Värmland. Två dagar till bredden fylld av härlig gemenskap, god ridning och fin hästhantering. Många skratt, underbar kamratskap och mycket mat och fika hör även det helgerna till!

 

isar och vinterpälsen

Det blev ganska tydligt när jag gjorde i ordning Isar inför träningspassen, att det blivit lite lite tid till både träning och borstning på sistone.. hrm, hrm… min gamla ridlärare (en sträng kavallerist) skulle vända sig i sin grav om han såg hur Isars svans såg ut, spånet var OMÖJLIGT att få bort. Isar skötte sig (trots avsaknaden av träning innan kursen) som en ängel, tålmodig och välvillig som han alltid är. Han är som balsam för själen. Isar är en så godhjärtad och snäll häst, så det tåras i ögonen på mig när jag tänker på honom. Jag är oändligt tacksam för hans tålamod med mig, för det hjälper mig att komma framåt i min och hästarnas träning.

ridhuset anna maj

Med på kursen hade vi glädjande nog duktiga Marie, som fotade oss så det stod härliga till! Ett välkommet och uppskattat inslag i kursen är att få del av hennes fina bilder, förutom att kunna se varandras träning och framsteg, förstås!

teori anna maj

Denna helg handlade teorin till stor del om utrustning i allmänhet och bettens olika inverkan i synnerhet. Väldigt intressant! För min del resulterade denna teorilektion i dels ny och förbättrad kunskap om bettens olika syften och även till insikten att det är dags att börja rida på kimblewick-bett och kapson – och köpa en RIKTIG kapson! En med flexijärn i, får det bli. När jag hittat min plånbok, som sprungit och gömt sig i ren panik, ska detta införskaffas… och jag såg shopping-jävulen drabba fler än mig, när vi fick titta på alla fina bett som Anna hade med sig.

kursdeltagare häst

Under kurshelgerna bor hästarna kungligt i Eda ryttarförenings (ERF) gäststall och har möjlighet att gå ute i rasthagar. Det är så god stämning och trevligt på ERF och det är guld värt att kunna hyra in sig på en anläggning som har ”allt” – gäststall, rasthagar, cafeteria, kök, teorilokal och ett ridhus med trevligt underlag. Vi blir alltid väl mottagna på ERF och det är så viktigt! God stämning sprider god stämning och det är roligt att se att intresset för de kurser jag anordnar börjar sprida sig på klubben. Jag fick dela ut lite visitkort och prata häst med intresserade hästägare.

ella och jag anna maj

Det var även fantastiskt kul att följa de andra ekipagens träning – varje ryttare och häst hade det hänt JÄTTEMYCKET med sedan de var med förra gången. Ella och jag trasslade dock in oss på lördagen – jag tycker att det är svårt att vara tydlig eftersom det är svårt att hänga med i Ellas svängar, men på söndagen gick det mycket bättre. Lastningen till och från kursen var i stort en ganska stor katastrof. Jag blir galen på att jag inte förstår vad det ÄR med lastningen som gör att det inte fungerar. In i transporten traskar hon ändå ganska bra, även om bakhovarna ofta hamnar två och en halv centimeter för långt ut för att få på bommen. Detta krånglande med lastningen har ingen direkt positiv inverkan på mitt självförtroende i hanteringen, vilket i sin tur påverkar och färgar all hantering, vilket i sin tur färgar lastningen. Och så är den onda cirkeln igång… men kanske kan jag vara både en tröst och en inspiration i all min otillräcklighet – kurser kan man ordna ändå, fast man inte klarar allt med sina hästar och om jag gör lite misstag och klantar mig, känns det kanske inte så farligt för någon annan att gå utanför sin comfortzon och våga något nytt!

 

Just detta att jag har mina egna bekymmer med hästarna och att min hjärna är överaktiv och min kropp ganska seg på att lära sig nya saker gör att jag har lättare att både förklara och förstå andras problem. Kanske är det därför en del trivs att träna för mig, jag vet inte. Alla skrattade i alla fall gott åt min totala härdsmälta (jag med!) när kroppsdelarna vägrade samarbeta med såväl varandra som med hjärnan och Isar stannade och vänligt undrade vad i hela friden jag höll på med! =)

 

Flera med mig valde att mestadels ägna sig åt groundwork och longering. Jättelärorikt och bra för mig som vill ägna mig åt att träna från marken ett tag. Jag hade inte ens ridbrallor på mig, för att inte lockas till att rida. Kursen skulle för mig gå i markarbetets tecken.

 

Det jag ska ta med mig från kursen och träna vidare på är förstås lastningen av Ella… Det är beskt och trist att inse, men den måste ju börja fungera om vi ska kunna ta oss iväg. Både Isar och Ella ska jag fortsätta träna med groundwork och longering, för att få det att sitta ordentligt.

 

Nu är det lite paus i kursverksamheten över sommaren, men kursandet för min del är det absolut ingen paus i, för jag ska ned som helg- och veckoelev till Anna. Det är bra att ha lite kurser att se fram emot, för åtminstone har det den effekten på mig att jag blir mer träningsmotiverad.